Om Helenas verk, The artist’s work

LANDSKAP
Galleri Konsthantverkarna, Stockholm
17 mars – 11 april 2012

Helena Andersson verk är av två slag som kompletterar varandra: dels de rent skulpturala verken, dels de konstnärliga bruksföremålen.

Understrykas bör dock att hon ägnar samma noggrannhet och fäster samma vikt vid båda uttrycksformerna.

Inom båda områdena skapar hon unika föremål och alla hennes verk bygger på stor känslighet och en skicklig, medveten konstnärlighet, något som resultatet tydligt vittnar om.

De organiska formerna hos Helena Andersson hämtar sin inspiration från berg och naturformationer i hennes hemland Sverige (öarnas silhuetter, den skandinaviska kusten sedd från luften).

Hennes avsikt är dock inte enbart beskrivande, utan rymmer också ”naturen och dess krafter” som ett personligt språk: mellan frigörelsen av en djup känsla som, även om den inte saknar poetiska inslag, ger intryck av att samla all kraft från det undermedvetna och våra sinnen.

María Jesús Sarmiento
Konstkritiker, specialist på nutida keramik

MELLAN STJÄRNORNA OCH OLIVTRÄDEN 2011
Nääs Konsthantverk, Mellannääs, Floda

Helena Anderssons abstrakta keramiska reliefskulpturer och fat vibrerar av liv och den som betraktar hennes verk vinner mycket på att ta sig tid till att uppleva de hemligheter som verken gömmer.

Objekten har en stark koppling till naturen utan att för den skull handla om avbildning, snarare är upplevelsen ett fritt undersökande av naturens hemliga språk och dess korrelation till vårt inre känsloliv.

Verkens titlar är ledtrådar till skulpturernas inre liv och de har namn såsom; Mellan Stjärnorna Och Olivträden och Hommage till Chagall.

KERAMIK / OROGRAFI
Galleri Skådebanan, Linköping april 2010

“Lera är mitt material”, säger Helena,”det är genom den jag vill uttrycka mig själv”.

“Det stämmer att olika landskap är en stor inspirationskälla för mig, speciellt när det gäller mina reliefer, men när jag arbetar försöker jag inte att imitera orografin”

Helena Anderssons arbete är utan tvekan absolut intuitivt. Detta innebär inte att hon saknar relevant kunskap och erfarenhet inom sitt område, snarare tvärtom.

De två aspekterna, som kan verka motsägelsefulla, bidrar i Helenas fall till en explosiv kombination som berättigar de keramiska skulpturernas existens.

Resultatet är helt enkelt häpnadsväckande; det gör hennes arbete fulländat och ger skulpturerna en närvaro som är lika imponerande som uttrycksfull.

Text: María Jesús Sarmiento, konstkritiker
Översättning från engelskan: Anna Skoog

THE POWER OF INTUITIVE FEELING IN THE CREATIVE PROCESS

…”It is true that landscapes inspire me greatly, above all in relief, but when I work, in my mind I am not trying to imitate the orography”, Helena Andersson says.

Without any doubt everything in Helena Andersson´s work is eminently intuitive, which does not mean that she does not have significant knowledge and experience of her profession, but rather the complete opposite. These two aspects, which could even seem contradictory, in her case make for an explosive combination which defines the reason for the existence of her ceramic sculptures. The result is simply fascinating; it makes her work brilliant and gives her sculptures a presence which is as impressive as it is expressive.

By María Jesús Sarmiento.
From THE LOG BOOK 39/2009

María J. Sarmiento is a freelance writer and art critic, specialized in contemporary ceramics.

TUNG, VACKERT, KRAFTFULLT

De här relieferna i bränd lera ger ett intryck av tyngd, men också av obehindrad självklarhet. Som regel är de en knapp meter höga eller breda och någon decimeter på djupet. Det har alltså krävts ganska rejäla kvantiteter med lera. Konstnären har knådat, byggt på, format, färglagt och glaserat under intryck och visioner från naturen eller från de mönster som själva jordytan kan visa upp.

Den effekt som slutligen uppnås, med bland annat en markant reliefverkan, är anslående. Objekten är vackra, kraftfulla och har en tilltalande färgsättning och lyster. De verkar gömma hemligheter, hålla inne med frågor som det är upp till var och en att försöka lirka fram. Men vill man inte ägna sig åt det, kan man bara lugnt konstatera att de finns inbakade i skulpturerna.

Den lätt krackelerade glasyren gör att varje objekt får något icke tidsbundet över sig. Verken förmedlar också en känsla av rörelse, både en mycket långsam och en som är mer knuten till ögonblicket. I “Regn över Tofoku-ji” är minnet av ett grönskimrande, mäktigt regn som förevigat i sten.

Recension i Östgöta Correspondenten 15 april 2010

Konstkritiker
Sievert Sjöberg